En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningar skiljer sig från veckotidningar genom sin regelbundna utgivning och fokus på aktualiteter. De kännetecknas av bred tillgänglighet och globalt nyhetsfokus.
Definitionen har rötter i 1800-talets kriterier för periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen. |
- Sveriges lag definierar minst en gång per vecka.
- Inkluderar löpsedel och bilaga.
- Skiljer sig från veckotidningar.
- Ordet belagt sedan 1780.
- Cirka 150 i Sverige idag.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk nyhetsrapportering | Wikipedia |
| Utgivning Sverige | Minst en gång/vecka | Kryssakuten |
| Kriterier | Fyra huvudkriterier sedan 1800-talet | NE |
| Format | Broadsheet 600×380 mm | Wikipedia |
| Antal Sverige | Cirka 150 | Språktidningen |
| Äldsta | Norrköpings Tidningar 1758 | Språktidningen |
| Etymologi | Från ”tidende” 1780 | Wiktionary |
| Engelska | Daily newspaper | Cambridge |
Vilka kriterier definierar dagstidningar?
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Periodicitet och aktualitet
Regelbunden utgivning och fokus på nyheter skiljer dem från andra publikationer. Även tidningar med längre intervall än dagligen räknas som dagstidning.
De fyra kriterierna har gällt sedan 1800-talet och betonar regelbundenhet och bred nyhetsbevakning.
Publicitet och universalitet
Tillgänglighet för allmänheten och nyheter från hela världen och samhällsområden är centrala.
Hur utkommer dagstidningar och vilka format används?
I Sverige utkommer de minst en gång per vecka, internationellt ofta minst två gånger.
Vanliga format är broadsheet på 600 x 380 mm för seriösa tidningar och tabloid på 380 x 300 mm, numera standard i många länder.
Broadsheet associeras traditionellt med seriösa innehåll, medan tabloid är mindre och vanligare idag.
Etymologiskt belagt sedan 1780 med böjningar som dagstidningen och dagstidningar. Termen dagblad syftar på dagligt tryckt pappersark, som i Helsingborgs Dagblad.
Historia och etymologi för dagstidningen
Ordet tidning härstammar från tidende, ursprungligen postlevererade nyheter som 1645 års Ordinari Post Tijdender.
Sveriges äldsta är Norrköpings Tidningar från 1758. Idag finns cirka 150 dagstidningar, varav en tredjedel har tidning i namnet, som Hjo Tidning.
Dagstidning översätts på engelska till daily newspaper. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning.
Historiska milstolpar för dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, tidiga postlevererade nyheter. Språktidningen
- 1758: Norrköpings Tidningar, Sveriges äldsta dagstidning. Språktidningen
- 1780: Ordet dagstidning belagt i svenskan. Wiktionary
- 1800-talet: Etablering av fyra kriterier. NE
- Nutid: Cirka 150 i Sverige. Språktidningen
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller saknat |
|---|---|
| Definition och kriterier sedan 1800-talet | Aktuella nyheter om specifika tidningar |
| Utgivningskrav i Sverige: minst veckovis | Internationella variationer i detalj |
| Historia från 1645 och 1758 | Sökdata fokuserar på definitioner |
| Antal: cirka 150 i Sverige | Exakta siffror för hyponymer |
Bakgrund och betydelse av dagstidningar i Sverige
Dagstidningar spelar en central roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning. De riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
Lagstiftningen understryker reguljär utgivning och inkludering av löpsedel och bilaga.
Källor och citat om dagstidningar
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Sammanfattning av dagstidningens roll
Dagstidningen definieras av regelbunden nyhetsrapportering, specifika kriterier och historiska rötter i Sverige sedan 1700-talet. Den skiljer sig genom bredd och tillgänglighet, med cirka 150 aktiva idag.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidningar har längre periodicitet än dagligen men minst veckovis, till skillnad från veckotidningar.
Vilka format finns för dagstidningar?
Broadsheet (600×380 mm) och tabloid (380×300 mm).
När myntades ordet dagstidning?
Belagt i svenskan sedan 1780.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150.
Vad betyder dagblad?
Dagligt tryckt pappersark, som i Helsingborgs Dagblad.
Vilka hyponymer finns?
Morgontidning och kvällstidning.
Vad är Sveriges äldsta dagstidning?
Norrköpings Tidningar från 1758.
Se också
Wish You Were Here – Pink Floyds album historia och fakta
Glad Midsommar Bilder Gratis – Royaltyfria källor för 2024
Knivsta kommun lediga jobb – Trygg Väg Till Karriär
Vilket Proteinpulver Är Bäst – Bäst i test 2025/2026
Vad ska jag jobba med? Tester och råd för ditt yrkesval
Lord Of The Rings The War Of The Rohirrim – Översikt
