Newspaper – Dagstidningens Definition, Historia och Kriterier

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Ordet dagstidning betecknar regelbunden utgivning med fokus på aktuella händelser. Traditionellt tryckt på papper, men idag anpassad till digitala format.

Denna publikationstyp har spelat en central roll i samhällsdebatten i Sverige sedan 1600-talet.

Vad är en dagstidning?

• Periodisk publikation med nyhetsrapportering för allmänheten.
• Svensk definition: Minst veckovis utgivning med nyheter eller opinionsbildning.
• Internationellt: Ofta minst två gånger per vecka.
• Fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet.
• Etymologi från 1780-talet, syftar på daglig eller regelbunden nyhetsförmedling.
• Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
• Engelsk översättning: ”daily newspaper”.

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet, enligt NE.

Periodicitet och aktualitet

Regelbunden utgivning med fokus på nyheter är kärnan. Även tidningar med längre intervall än dagligen räknas.

Publicitet och universalitet

Tidningen ska vara tillgänglig för alla och täcka nyheter globalt och lokalt.

Hur utkommer och vilka format har dagstidningar?

Vanligt med flera upplagor per vecka, som sexdagars- (mån-lör) eller sjudagarsutgivning, enligt Wikipedia.

Traditionella format är broadsheet (600 x 380 mm), ofta ersatt av tabloid.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Dagstidningar har utgivits sedan 1600-talet, med Svenska dagstidningar som Ordinari Post Tijdender från 1645, digitaliserad 2006.

Under 1700-talet ökade antalet, och 1776 kom Dagligt Allehanda som första sjudagarsutgåva.

1800-talet präglades av explosiv tillväxt som påverkade demokratin; exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Idag finns cirka 150 tidningar kvar, men läsarantalet minskar på grund av TV och internet. Störst 2006: Aftonbladet (416 500 ex.), Expressen (326 000 ex.).

Tidslinje för svenska dagstidningar

1. 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Källa: Språktidningen.
2. 1776: Dagligt Allehanda, första sjudagarsutgåva.
3. 1758: Norrköpings Tidningar grundas.
4. 1863: Göteborgs-Posten startar.
5. 1864: Dagens Nyheter etableras.
6. 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utkomma.
7. 2006: Ordinari Post Tijdender digitaliseras; Aftonbladet störst med 416 500 ex.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Den språkliga bakgrunden till dagstidning

Ordet ”tidning” kommer från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”, inte periodicitet, enligt Janolof Bengtsson.

Namn som Norrköpings Tidningar (1758) syftade på ”stadens nyheter”. Dagblad hänvisar till dagstryck, likt latinets diurnus (daglig).

Idag namnges en tredjedel med ”tidning”, som Hjo Tidning.

Källor och referenser

Etymologiskt härstammar ordet från 1780-talet och syftar på daglig eller regelbunden nyhetsförmedling.Wiktionary

Engelsk översättning är ”daily newspaper”.Cambridge Dictionary

Bekräftar översättning och etymologi.English Wiktionary

Sammanfattning om dagstidningen

Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talet, definierad av periodicitet och aktualitet. Trots utmaningar från digitala medier kvarstår cirka 150 i Sverige, med stark historisk inverkan på demokratin.