En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagstiftningsmässigt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa kriterier har präglat dem sedan 1800-talet.
I Sverige har dagstidningar en lång historia och traditionellt stark ställning, trots utmaningar från digitala medier.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhällsområden. |
- Sveriges lag definierar dagstidning som skrift med minst veckovis utgivning.
- Inkluderar löpsedel och bilaga.
- Skiljer sig från veckotidningar genom kriterier.
- Har getts ut sedan 1600-talet i Sverige.
- Största upplagor runt 400 000 exemplar år 2006.
- Ordet belagt sedan 1780.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk nyhetsrapportering för allmänheten | Wikipedia |
| Lagstadgad | Minst en gång per vecka | Kryssakuten |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645 | Wikipedia |
| Första dagliga | Dagligt Allehanda 1776 | Samma källa |
| Dagens Nyheter | Grundat 1864 | Samma källa |
| Göteborgs-Posten | Grundat 1863 | Samma källa |
| Aftonbladet | 416 500 ex. (2006) | Samma källa |
| Expressen m.fl. | 326 000 ex. (2006) | Samma källa |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet.
Periodicitet och aktualitet
Regelbunden utgivning kombineras med fokus på aktuella nyheter.
Publicitet och universalitet
Tillgängliga för alla och täcker nyheter globalt och brett.
Även tidningar med längre intervall än dagligen räknas som dagstidningar.
Kriterierna gäller oavsett exakt utgivningsfrekvens, till skillnad från veckotidningar.
Hur har dagstidningarna utvecklats i Sverige?
Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet.
Tidiga exempel
Ordinari Post Tijdender startade 1645 och blev senare Post- och Inrikes Tidningar.
1700- och 1800-talet
Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda kom 1776 som första dagliga.
Från 1860-talet växte pressen med Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).
Detta bidrog till demokratisering och opinionsbildning.
Pressen expanderade kraftigt från mitten av 1800-talet och formade samhällsdebatten.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Svenska dagstidningar har relativt höga upplagor internationellt trots minskande läsare.
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, sålde 416 500 exemplar på vardagar 2006.
Expressen, GT och Kvällsposten, oberoende liberala, nådde 326 000 exemplar samma år.
Tidslinje för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender börjar utges. Språktidningen
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad etableras.
- 1780: Ordet ”dagstidning” beläggs. Wiktionary
- 2006: Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar.
Vad är etablerat kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort eller varierande |
|---|---|
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Historia från 1645 | Exakt inverkan av digitala medier |
| Lagdefinition i Sverige | Nya dagliga tidningar post-1900-talet |
Språklig bakgrund och etymologi
Ordet dagstidning belägs sedan 1780 och syftar på daglig utgivning. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Janolof Bengtsson
På engelska heter det ”daily newspaper”. Cambridge Dictionary
”Tidning” relaterar inte till tidsperiod utan till nyhet.
Källor och referenser
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Nationalencyklopedin
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningar är centrala för nyhetsförmedling i Sverige med rötter från 1645, definierade av specifika kriterier och en stark historisk roll i samhället, trots digitala utmaningar. Svenska dagstidningar behåller höga upplagor relativt sett.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidningar har nyhetsfokus och kan utkomma veckovis eller oftare, veckotidningar saknar detta.
Vilken var Sveriges första dagstidning?
Ordinari Post Tijdender från 1645.
Vad betyder universalitet för dagstidningar?
Nyheter från hela världen och alla samhällsområden. Las mer hos Australiainsight.
Har svenska dagstidningar minskat i upplaga?
Ja, men de har höga siffror jämfört med andra länder.
Varför kallas det dagstidning?
Ordet belagt sedan 1780, syftar på daglig utgivning.
Vilken tidning sålde mest 2006?
Aftonbladet med 416 500 exemplar.
Kommer ”tidning” från ”tid”?
Nej, från ”tidhning” som betyder nyhet.
Se också
SNS NNN Bindning Skillnad – Jämför Fördelar & Nackdelar
Brooklyn Nine-Nine – Underhållande Polisdrama Med Humor
Födelsemärke aggressiv malignt melanom: Symtom & risker
Vita jeans low waist: Bästa modeller, tips och passform
UEFA Women’s Champions League Matcher – Säsong Schema
Dagstidning – Definition, Kriterier och Historia
