Dagstidning – Definition, Historia och Kriterier i Sverige

Av Patrik Johansson · mars 28, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.

Senaste artiklar

Dagstidningar kännetecknas av sin regelbundna utgivning och fokus på aktuella händelser från hela världen. De är tillgängliga för alla och täcker ett brett spektrum av samhällsnyheter.

I Sverige har traditionen lång historia, med rötter i 1600-talet, och omfattar idag cirka 150 titlar trots konkurrens från digitala medier.

Vad är en dagstidning?

Kriterium	Beskrivning
Periodicitet	Regelbunden utgivning, minst veckovis i Sverige.
Aktualitet	Fokus på färska nyheter.
Publicitet	Tillgänglig för allmänheten.
Universalitet	Nyheter från hela samhället och världen.

Dagstidning är en periodisk publikation med nyhetsrapportering för allmänheten.
I Sverige krävs minst en utgivning per vecka enligt lag.
Kännetecken inkluderar periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Internationellt ofta minst två utgivningar per vecka.
Exempel på utgivning: sex eller sju dagar per vecka.
Ordet belades 1780 och syftar på regelbunden nyhetsförmedling.
Hyponymer: morgontidning och kvällstidning.

Aspekt	Detalj	Källa
Definition Sverige	Minst en gång/vecka	Wikipedia
Internationellt	Ofta minst två gånger/vecka	Wikipedia
Utgivningsfrekvens	Sexdagars eller sjudagars	Wikipedia
Antal i Sverige	Cirka 150 idag	Språktidningen
Största 2006	Aftonbladet 416 500 ex.	Wikipedia
Största 2006	Expressen 326 000 ex.	Wikipedia
Första i Sverige	Ordinari Post Tijdender 1645	Wikipedia
Daglig utgivning	Dagligt Allehanda 1776	Wikipedia
Format	Broadsheet 600×380 mm	Wikipedia
Engelsk översättning	Daily newspaper	Cambridge

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

Dagstidningar utmärks av periodicitet, det vill säga regelbunden utgivning. De prioriterar aktualitet genom fokus på nyheter.

Nyckelfaktorer

Publicitet innebär att tidningen är öppen för alla, medan universalitet täcker nyheter globalt och lokalt. Källa: NE.se.

Hur skiljer sig svenska dagstidningar från internationella?

I Sverige räknas tidningar med utgivning minst en gång per vecka som dagstidningar. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.

Vanliga utgivningsfrekvenser

Många tidningar utkommer måndag till lördag eller varje dag.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Pressen växte på 1800-talet och bidrog till demokratisering.

Tidiga stora titlar är Svenska dagstidningar som Dagens Nyheter från 1864, Göteborgs-Posten från 1863 och Helsingborgs Dagblad från 1867.

Idag cirka 150 dagstidningar trots minskande läsarantal på grund av TV och internet. Största är Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, och Expressen, oberoende liberal.

Varifrån kommer ordet dagstidning?

Etymologi

Ordet dagstidning belades 1780 och betecknar daglig eller regelbunden nyhetsförmedling. ”Tidning” kommer från fornsvenska *tidhning* eller *tidende*, som betyder nyhet eller underrättelse.

Språklig bakgrund

Dagblad avser ett blad tryckt för dagen, från latinets *diurnus*.

Format och översättning

Vanliga format är broadsheet på 600 x 380 mm och tabloid. På engelska heter det ”daily newspaper”.

Viktiga milstolpar i svensk presshistoria

1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Källa: Wikipedia.
1700-talet: Antalet tidningar ökar.
1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning. Källa: Wikipedia.
1800-talet: Stark tillväxt och demokratisering.
1863: Göteborgs-Posten grundas.
1864: Dagens Nyheter startar.
1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
2006: Aftonbladet har 416 500 exemplar vardagar.
Idag: Cirka 150 dagstidningar kvar.

Etablerade fakta och osäkerheter kring dagstidningar

Etablerad information	Oklargjort eller cirka
Definition i svensk lag: Minst en gång/vecka.	Exakt antal idag: Cirka 150.
Historiska milstolpar: Ordinari Post Tijdender 1645.	Aktuella upplagor: Siffror från 2006.
Kriterier: Periodicitet, aktualitet m.m.	Internationella variationer i frekvenskrav.
Etymologi: Belagt 1780, från fornsvenska.	Exakt inverkan av digitala medier på läsare.

Dagstidningens roll i samhället

Dagstidningar förmedlar nyheter och opinionsbildning till allmänheten. De har historiskt drivit demokratisk utveckling genom bred täckning.

Format som broadsheet och tabloid är traditionella, men digitalisering utmanar tryckta upplagor.

Observera siffror

Upplagor som 416 500 för Aftonbladet avser 2006 och kan ha förändrats. Källa: Wikipedia.

Bland kända resurser för kryptointresserade hittar man Coinmarketcap, där data uppdateras i realtid.

Källor och citat

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.

Tidning härstammar från fornsvenska tidhning, som betyder nyhet.

Ordet dagstidning belades 1780.

Sammanfattning av dagstidningens betydelse

En dagstidning är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talets Sverige, präglad av aktualitet och universalitet. Trots utmaningar kvarstår cirka 150 titlar med central roll i opinionsbildningen. Relaterad kalla: Australiainsight.