Sveriges spellagstiftning står inför ett paradigmskifte. Efter fem år med licensmodellen överväger regeringen att byta grundprincip – från marknadsliberal licens till ett mer reglerat system inspirerat av Norge och Danmark. En statlig utredning väntas presentera förslag i juni 2025.
Exemplet Norge: statligt monopol som kanaliserar 98 procent
Norge har sedan 2001 ett statligt monopol på spel genom Norsk Tipping och Norsk Rikstoto. Kanaliseringsgraden ligger på cirka 98 procent, enligt Lotteritilsynet. Modellen innebär ett totalförbud mot spelreklam från utländska aktörer, samt ett betalningsförbud som hindrar norska banker från att hantera transaktioner till olicensierade spelsajter. Detta är en helt annan grundprincip än den svenska licensmodellen, där operatörer får tillstånd och kan marknadsföra sig inom vissa ramar.
Det norska systemet har dock kritiserats för att vara för restriktivt och för att begränsa konsumenternas valfrihet. Nästa år ska Norge utvärdera om monopolet ska kompletteras med en licensmodell för internationella aktörer, enligt en rapport från Norska kulturdepartementet. Trots detta har Norge lyckats kanalisera över 98 procent av spelomsättningen till statliga aktörer, vilket innebär att endast en mycket liten del av marknaden går till olicensierade verksamheter.
Danmark: licensmodell med höga omsättningskrav
Danmark införde ett licenssystem 2012 och har en kanaliseringsgrad på cirka 90 procent, enligt Spillemyndigheden. Till skillnad från Sverige har Danmark högre omsättningskrav på operatörerna och tvingar dem att ha konton i danska banker. Detta gör det svårare för utländska aktörer att kringgå reglerna. Dessutom har Danmark ett totalförbud mot spelreklam för olicensierade sajter, något som Sverige fortfarande inte har infört.
Den danska modellen har visat sig vara mer effektiv än den svenska när det gäller att minska spel från olicensierade aktörer. Samtidigt har Danmark behållit en öppen marknad där flera licensierade operatörer konkurrerar, vilket ger konsumenterna valfrihet. Detta är en mellanväg som flera svenska lagstiftare nu överväger, enligt källor i regeringskansliet.
Mer om hur nuvarande spellag tillämpas finns i genomgången av spellagen — en löpande sammanställning från utländskacasino.se.
Sveriges problem: kanaliseringsmål nås inte
När den svenska spellagen (SFS 2018:1138) infördes 1 januari 2019 var målet att kanalisera minst 90 procent av spelomsättningen till licensierade aktörer. Enligt Spelinspektionen låg kanaliseringsgraden 2023 på cirka 80 procent – långt under målet. Samtidigt ökar spelandet hos olicensierade aktörer, särskilt inom nätcasino och sportspel. En rapport från Spelinspektionen från december 2024 visade att marknadsandelarna för olicensierade aktörer har ökat med 5 procentenheter sedan 2020.
Problemet har flera orsaker. Dels har omsättningskraven för svenska licenser varit för låga, vilket gör att vissa operatörer inte ser det som lönsamt att ansöka om licens. Dels har spelreklam från olicensierade aktörer varit svår att stoppa, trots att spellagen förbjuder marknadsföring från olicensierade aktörer. En tredje orsak är att konsumenter fortfarande kan spela på olicensierade sajter via VPN och kryptovalutor.
Nedan visas en jämförelse av kanaliseringsgrader i tre nordiska länder 2023:
- Norge: 98 procent (Lotteritilsynet)
- Danmark: 90 procent (Spillemyndigheden)
- Sverige: 80 procent (Spelinspektionen)
Den svenska utvecklingen har fått regeringen att agera. I budgetpropositionen 2024 meddelade regeringen att en särskild utredning tillsatts för att analysera om grundprincipen i spellagen bör ändras. Utredningen, som leds av en erfaren generaldirektör, ska presentera sitt slutbetänkande senast 30 juni 2025.
Regeringens överväganden: från licens till hybrid?
Utredningens direktiv är brett. Enligt regeringens hemsida ska utredaren analysera tre alternativ: att behålla nuvarande licensmodell med skärpta regler, att införa ett statligt monopol liknande det norska, eller att skapa en hybridmodell med ett statligt spelföretag som konkurrerar på licensmarknaden, likt det finländska systemet. Finland övergår från ett monopol till ett licenssystem 2026, vilket gör att även den finska utvecklingen är intressant för den svenska analysen.
En central fråga är hur ett grundprincipsbyte skulle påverka konsumentskyddet. Enligt Stödlinjen har antalet samtal om spelproblem ökat med 25 procent sedan 2020. Samtidigt visar statistik från Spelpaus.se att antalet självavstängningar har ökat till över 70 000 personer i slutet av 2024 – en fördubbling på två år. Detta tyder på att nuvarande skyddsmekanismer inte är tillräckliga för att motverka spelberoende.
EU-rätten är en annan viktig aspekt. Enligt en analys från EUR-Lex har EU-domstolen slagit fast att medlemsstater har rätt att införa restriktioner för spel om de syftar till att skydda konsumenter och förhindra kriminalitet. Ett svenskt monopol skulle sannolikt kräva en noggrann motivering för att inte strida mot EU:s regler om fri rörlighet för tjänster. Experter menar att ett hybridsystem, där staten har en starkare roll men marknaden fortfarande är öppen, kan vara den bästa vägen framåt.
Konsekvenser för konsumenter och marknad
Oavsett vilket alternativ regeringen väljer, kommer ett grundprincipsbyte att få stora konsekvenser för såväl konsumenter som spelbolag. Om Sverige inför ett monopol, som i Norge, skulle utländska aktörer som i dag har svenska licenser sannolikt försvinna från marknaden. Detta skulle minska reklamexponeringen och göra det svårare för konsumenter att spela på olicensierade sajter, men samtidigt
Erik Vester är reporter på Ledarpunkten och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.