Den 4 februari 2025 förändrades livet för en hel stad när tio personer mördades på vuxenutbildningen Campus Risbergska i Örebro. Här är en samlad bild av vad vi vet i dag – från polisens officiella uppgifter om åldrar och kön till de namn och berättelser som publicerats i svensk medierapportering.
Mördade: 10 personer – 7 kvinnor och 3 män · Yngsta offret: knappt 30 år · Äldsta offret: nästan 70 år · Plats: Campus Risbergska, Örebro · Gärningsman: Rickard Andersson, 35 · Totalt döda: 11 (inklusive gärningsmannen)
Snabböversikt
- Tio människor mördades den 4 februari 2025 – sju kvinnor och tre män, samtliga hemmahörande i Örebro län (SVT Nyheter, Sveriges Television)
- Gärningsmannen fanns bland de elva döda (Aftonbladet, kvällstidning)
- Dådet är den mest omfattande masskjutningen med dödlig utgång i Sveriges historia (Wikipedia, den fria encyklopedin)
- Motivet bakom masskjutningen är inte fastställt (SVT Nyheter, Sveriges Television)
- Den fullständiga bakgrunden för varje offer är inte känd (Omni, nyhetstjänst från TT)
- Anhörigas upplevelse av myndigheternas stöd är omtvistad och bygger på reportage (Kvartal, oberoende tidskrift)
- 4 februari 2025: masskjutningen på Campus Risbergska (SVT Nyheter, Sveriges Television)
- 7 februari 2025: identifieringen av de döda avslutad (Aftonbladet, kvällstidning)
- 28 mars 2025: Kvartal publicerar anhörigreportaget ”De bortglömda offren i Örebro” (Kvartal, oberoende tidskrift)
- Polisens motivarbete fortsätter, enligt den samlade mediebilden (SVT Nyheter, Sveriges Television)
- Debatten om skolsäkerhet och vapenlagstiftning har inletts (Wikipedia, den fria encyklopedin)
- Anhöriga har krävt svar från myndigheterna (Kvartal, oberoende tidskrift)
Elva personer dog totalt, men det är tio namn som sörjs, och siffrorna bakom dem skiljer sig från allt Sverige tidigare upplevt.
| Faktum | Uppgift |
|---|---|
| Datum | 4 februari 2025 |
| Plats | Campus Risbergska, Örebro |
| Mördade | 10 personer – 7 kvinnor, 3 män |
| Offrens åldrar | 28, 31, 32, 38, 46, 48, 52, 54, 55 och 68 år (Aftonbladet, kvällstidning) |
| Yngsta och äldsta | 28 år respektive 68 år |
| Hemvist | Samtliga i Örebro län |
| Totalt döda | 11, inklusive gärningsmannen |
| Gärningsman | Rickard Andersson, 35 |
| Identifiering avslutad | 7 februari 2025 (SVT Nyheter, Sveriges Television) |
Vilka dog i skolskjutningen i Örebro?
Polisen har bekräftat grundfakta om de tio – men inte namnen. Medierna har publicerat namnen stegvis, i takt med att anhöriga har gett sitt samtycke.
Vad polisen har bekräftat
- 10 mördade utöver gärningsmannen
- 7 kvinnor och 3 män
- Yngst 28 år, äldst 68 år
- Alla hemmahörande i Örebro län
Polisen har medvetet avstått från att namnge offren i sina officiella kanaler. I stället har myndigheterna bekräftat ålder och kön, medan namnen har publicerats av medierna – enligt uppgift efter samtycke från anhöriga. Det är en ordning som gör att namnpubliceringarna har kommit stegvis.
Mönstret är tydligt: polisen bekräftar siffror, medierna berättar om människorna. För den som söker svar om offren finns namnen därför i reportagen, inte i officiella utredningsdokument.
De namngivna offren
- Sju av de tio offrens namn har publicerats i Omni:s genomgång ”Sverige sörjer offren” (Omni, nyhetstjänst från TT)
- Fyra av de namngivna offren har fått sina bakgrunder beskrivna i etablerad rapportering
Tre av offren har fått både för- och efternamn publicerade tillsammans med uppgifter om sina liv, och här är vad som är känt om dem och om Bassam Al Sheleh, som också namngivits med helt namn.
| Namn | Ålder | Bakgrund enligt medieuppgifter |
|---|---|---|
| Salim Iskef | 28 | Vårdbiträde och student. Kom från Syrien 2015. |
| Elsa Teklay | 32 | Vårdbiträde och student. Kom från Eritrea 2015. Fyra barn. |
| Niloofar Dehbaneh | 46 | Vårdbiträde och student. Kom från Iran 2011. Två söner. |
| Bassam Al Sheleh | 48 | Namngiven i etablerad svensk rapportering. |
Omni har i sin sammanställning publicerat namnen på sju av de tio offren: Niloofar, Ali, Salim, Aziza, Elsa, Kamar och Bassam (Omni, nyhetstjänst från TT). Även namnet Selma har förekommit i den samlade mediebilden. Tre av offren var inte namngivna i de publiceringar som legat till grund för den här genomgången.
Det som går att säga i dag är att offren inte var en anonym grupp. De hade namn, åldrar, familjer och pågående liv – och det är först när de namnges som bilden av en masskjutning blir begriplig.
Vad vet vi om de tio offren?
Den officiella statistiken ger ramarna. Det är i reportagen och de anhörigas berättelser som offren blir personer.
Bakgrund och livsöden
De namngivna offren förenas av att de studerade på vuxenutbildningen – flera av dem mot arbete inom vård och omsorg. De hade byggt upp nya liv i Sverige efter att ha kommit hit från Syrien, Iran och Eritrea.
Enligt Omni:s genomgång har Salim Iskef beskrivits som vårdbiträde och student (Omni, nyhetstjänst från TT). Niloofar Dehbaneh, 46, kom från Iran 2011 och hade två söner. Elsa Teklay, 32, kom från Eritrea 2015 och hade fyra barn. Alla tre studerade på Campus Risbergska.
Det som gör berättelserna viktiga är att de bryter ner statistiken till enskilda människor. Bakom siffran ”28 år” finns en person som hann leva, arbeta och drömma om något mer.
Koppling till vuxenutbildningen
- Campus Risbergska är en skola för vuxenutbildning i Örebro
- Flera av offren studerade där vid tiden för dådet
- Skolan riktar sig till vuxna som vill läsa upp betyg eller utbilda sig inom nya yrken
Masskjutningen träffade därmed en plats där människor var i rörelse mot något nytt: en examen, en yrkeskompetens, en plats på arbetsmarknaden. Flera av de namngivna offren utbildade sig mot vårdyrken. Det är en detalj som gör dådet extra smärtsamt – de höll på att bygga den framtid som togs ifrån dem.
Anhörigas och vänners berättelser
- Den 28 mars 2025 publicerade Kvartal reportaget ”De bortglömda offren i Örebro” (Kvartal, oberoende tidskrift)
- Journalisten Nuri Kino har talat med anhöriga till flera av offren
- Flera anhöriga beskriver en känsla av att myndigheternas stöd inte räckte till
Reportaget har väckt debatt om hur offren och deras familjer uppmärksammas i efterdyningarna av ett dåd. Kritiken handlar inte om polisens utredning, utan om det mänskliga omhändertagandet – om någon faktiskt hör av sig, lyssnar och följer upp.
Bilden av offren växer fram stegvis, och varje ny berättelse gör statistiken mindre abstrakt.
Hur många personer mördades i skolskjutningen i Örebro?
Svaret har bekräftats av polisen, men omfattningen av dådet har också en historisk dimension som Sverige aldrig tidigare har upplevt.
Antal offer och totalt antal döda
Mördade: 10 · Gärningsman: 1 · Totalt döda: 11
Tio personer mördades på Campus Risbergska. Utöver dem dog gärningsmannen, vilket innebär att elva personer totalt förlorade livet i dådet. Enligt uppgifterna om skolskjutningen i Örebro 2025 är det den mest omfattande masskjutningen med dödlig utgång i Sveriges historia (Wikipedia, den fria encyklopedin).
Köns- och åldersfördelning
- 7 kvinnor och 3 män
- Åldrarna: 28, 31, 32, 38, 46, 48, 52, 54, 55 och 68 år
- Yngst 28 år, äldst 68 år
Att sju av tio mördade var kvinnor, och att flera av offren var över 50, visar att dådet främst drabbade vuxna som valt att utbilda sig senare i livet. Det finns ingen tidigare svensk händelse med samma offerprofil att jämföra med.
Siffrorna i relation till andra dåd
Sverige har aldrig tidigare upplevt en masskjutning med tio mördade. För skolor, polis och politiker finns inga färdiga erfarenheter att luta sig mot när nästa larm kommer.
Skolattacken i Örebro beskrivs som den allvarligaste attacken mot en skola i svensk historia (Wikipedia, den fria encyklopedin). Tidigare skolattacker i Sverige har inte haft samma omfattning. Det är därför som dådet beskrivs som ett historiskt brott – och inte bara en nationell tragedi.
Siffrorna är entydiga: elva döda, tio mördade, ett dåd utan motsvarighet i svensk historia. Men bakom varje siffra finns ett namn, och bakom varje namn en berättelse som fortfarande håller på att komma ut.
Vem var gärningsmannen bakom skolskjutningen i Örebro?
Frågan om gärningsmannen har dominerat en del av rapporteringen. I den här genomgången är fokus på offren, men bilden av dådet är ofullständig utan svar på vem som höll i vapnet.
Den identifierade gärningsmannen
- 35 år gammal
- Fanns bland de elva döda
- Identifierades i samband med att samtliga döda namngavs i medierna
Aftonbladet rapporterade att samtliga döda hade identifierats – bland dem gärningsmannen, som Expressen har uppgett heta Rickard Andersson och vara 35 år (Aftonbladet, kvällstidning). Expressen har också uppgett att Andersson mördade de tio personerna innan han själv dog (Expressen, kvällstidning). Uppgifterna har inte bekräftats i sin helhet av polisen.
Det som är känt om gärningsmannens bakgrund
- Uppgifterna har vuxit fram stegvis i medierapporteringen
- Polisen har inte presenterat någon officiell sammanfattning av motivet
- Gärningsmannens identitet blev känd genom att han fanns bland de döda
Det finns en anledning till att gärningsmannen inte är huvudperson i den här texten: att namnge offren är ett sätt att återupprätta dem. Att fastställa vad som drev dådet är polisens uppgift – och den utredningen pågår.
Polisens motivarbete
Motivet är inte fastställt i de officiella källorna. Utan en förklaring av varför Campus Risbergska drabbades går det inte att dra slutsatser om dådet var planerat, riktat eller slumpmässigt.
Polisen har arbetat med att kartlägga gärningsmannens bakgrund och kontakter. En officiell slutsats om motivet saknas i de uppgifter som sammanställts. Det gör att frågan om skolans säkerhet har fått diskuteras utan ett fullständigt underlag.
Den obekväma slutsatsen är att samhället ännu inte kan förklara det oförklarliga. Förrän motivet är fastställt kommer frågan om varför just dessa tio människor dog att förbli ett öppet sår.
Vad hände vid skolskjutningen på Campus Risbergska?
Dådet ägde rum mitt i en vardag på en skola där människor kommit för att studera. Det är en av anledningarna till att händelsen har berört så många.
Dådet på vuxenutbildningen
- Masskjutningen inträffade den 4 februari 2025 på Campus Risbergska i Örebro (SVT Nyheter, Sveriges Television)
- Campus Risbergska är en skola för vuxenutbildning
- Tio personer mördades, därefter dog gärningsmannen
På skolan läser vuxna in kurser för att få behörighet till vidare studier eller nya yrken. Flera av offren gick här för att utbilda sig mot arbete inom vård och omsorg. Dådet träffade alltså en plats som byggts för människor som ville framåt.
Polisens insats och utrymning
- Polisen larmades och inledde en stor insats på skolan
- Skolan utrymdes och studerande uppmanades att söka skydd
- När insatsen var över var tio personer döda utöver gärningsmannen
Detaljerna kring polisinsatsen har inte redovisats i de källor som sammanställts här. Det som står klart är att tio personer mördades i skolmiljön och att gärningsmannen återfanns bland de döda.
De första veckornas händelseförlopp
- : masskjutningen äger rum
- : polisen meddelar att identifieringen är klar
- : uppgifter om gärningsmannen publiceras
- : Aftonbladet sammanfattar vad som är känt om de tio mördade
- : Kvartal publicerar anhörigreportaget ”De bortglömda offren i Örebro”
Händelseförloppet har vuxit fram i etapper: först officiella siffror, sedan namn, därefter bakgrunder. För anhöriga har det inneburit att sorgen har utspelat sig offentligt, vecka efter vecka.
Den 4 februari 2025 är ett datum som nu är inristat i svensk samtidshistoria. Ändå är det fullständiga händelseförloppet ännu inte berättat.
Vad är Sveriges största massmord?
Svaret på den frågan är numera tydligt – och det är ett svar som ingen ville ha.
Masskjutningen i Örebro i historisk kontext
- Elva personer dog totalt, enligt Wikipedia-uppgifterna
- Det är den mest omfattande masskjutningen med dödlig utgång i svensk historia
- Inget tidigare skoldåd i Sverige har haft lika många dödsoffer
Sverige har haft andra skolattacker och skjutningar, men inget med den här omfattningen (Wikipedia, den fria encyklopedin). Därför har händelsen beskrivits som historisk, och jämförelserna med andra länders skolskjutningar har tagit plats i debatten.
Eftermälet och debatten
- Samhällsdebatten har handlat om skolsäkerhet och vapenlagstiftning
- Anhöriga har krävt svar från myndigheterna
- Minnesstunder har hållits för offren på flera håll i Sverige
Ett dåd av den här storleken sätter spår i hela samhället. Debatten har rört allt från vapeninnehav till hur skolor skyddas och vad samhället gör för dem som drabbas. Frågorna är inte nya, men den 4 februari gav dem en ny allvarstyngd.
Historien har gett Sverige en smärtsam referenspunkt.
Jämförelse: polisens uppgifter och mediernas namnpubliceringar
Två olika nivåer av information har formats under de första veckorna: officiella siffror från polisen och mänskliga berättelser från medierna.
| Fråga | Officiellt bekräftat | Mediernas publiceringar |
|---|---|---|
| Antal offer | 10 mördade – 7 kvinnor och 3 män | Sju namn publicerade av Omni, ytterligare namn i annan rapportering |
| Åldrar | 28, 31, 32, 38, 46, 48, 52, 54, 55 och 68 år | 28, 32, 46 och 48 för de fyra offren med fullständiga namn |
| Namn | Publiceras inte av polisen | Salim Iskef, Elsa Teklay, Niloofar Dehbaneh och Bassam Al Sheleh |
| Gärningsman | Fanns bland de döda | Rickard Andersson, 35, enligt Expressens uppgifter |
| Motiv | Inte fastställt | Inga officiella slutsatser publicerade |
Källor: SVT Nyheter, Aftonbladet, Omni, Expressen och Wikipedia.
Det viktigaste att förstå är att dessa två nivåer inte motsäger varandra. De kompletterar varandra – men först när anhöriga har gett sitt samtycke träder offren fram som personer med namn. Det är därför som kunskapen om offren har vuxit fram långsammare än kunskapen om själva dådet.
Tidslinje: från masskjutningen till anhörigreportaget
De första veckorna efter dådet har utvecklingen gått i tydliga steg.
- : Masskjutningen på Campus Risbergska. Tio personer mördas.
- : Polisen meddelar att identifieringen av de döda är avslutad.
- : Expressen publicerar uppgifter om gärningsmannen och namnger fyra av offren.
- : Aftonbladet sammanfattar vad som är känt om de tio mördade.
- : Kvartal publicerar reportaget ”De bortglömda offren i Örebro” med anhörigas berättelser.
Mönstret i tidslinjen är konsekvent: först kommer tryggheten i officiella siffror, sedan namnen, sist berättelserna. Det är en ordning som sätter anhörigas behov före nyhetsjakten – och den förklarar varför bilden av offren har målats fram i etapper.
Bekräftat och oklart kring offren
Efter ett så pass allvarligt dåd är det avgörande att skilja på vad polisen har bekräftat och vad som bygger på reportage och medieuppgifter.
Bekräftade fakta
- Tio människor mördades på Campus Risbergska den 4 februari 2025.
- Sju av offren var kvinnor och tre var män.
- Gärningsmannen var Rickard Andersson, 35, och fanns bland de elva döda.
- Dådet är den mest omfattande masskjutningen med dödlig utgång i Sveriges historia.
Vad som är oklart
- Motivet bakom masskjutningen är inte fastställt.
- Den fullständiga bakgrunden för varje enskilt offer är inte känd.
- Anhörigas upplevelse av myndigheternas stöd är omtvistad och bygger i huvudsak på reportage.
- Tre av offren var inte namngivna i de källor som sammanställts i den här genomgången.
På en punkt är båda listorna överens: det som ännu inte är känt väger tungt. För anhöriga handlar väntan på svar inte bara om rättsprocessen, utan om att förstå varför deras nära och kära var bland dem som aldrig kom hem.
Röster om offren och tiden efter
Samtliga döda identifierades – tio offer i åldrarna 28 till 68 år, sju kvinnor och tre män.
Aftonbladet, kvällstidning
Elva personer dog totalt i skjutningen – den mest omfattande masskjutningen med dödlig utgång i Sveriges historia.
Wikipedia, den fria encyklopedin
Flera anhöriga har i reportage beskrivit hur tiden efter dådet präglats av sorg, men också av en känsla av att offren hamnat i skuggan av gärningsmannen.
Anhöriga till offren, via journalisten Nuri Kino (Kvartal)
Det offentliga samtalet efter den 4 februari har formats av både fakta och känslor. För medierna har uppgiften varit dubbel: rapportera korrekt, men också visa hänsyn till människor i sorg. Det är en balansgång som alla namnpubliceringar från de första veckorna vittnar om.
Eftermäle: det här betyder dådet för Sverige
Tio människor mördades på en vuxenutbildning i Örebro den 4 februari 2025. Deras namn har publicerats av medierna, deras familjer har talat ut, och polisen har avslutat identifieringen – men motivet är fortfarande okänt. För Sveriges beslutsfattare är vägvalet tydligt: antingen leder dådet till skärpt vapenlagstiftning, stärkt skolsäkerhet och ett långsiktigt stöd till drabbade, eller så riskerar nästa rapport om ett dödligt skoldåd att handla om samma frågor, obesvarade igen.
Relaterad läsning
- Hur tog Avicii självmord? – dödsorsak, Oman och eftermäle
- Sover för mycket sjukdom? När sömn blir varningstecken
sverigerapport.se, sv.wikipedia.org, bakomkulisserna.se, omni.se, cbc.ca
Vanliga frågor
Varför dröjde det innan offrens namn blev offentliga?
Polisen bekräftade tidigt antalet döda, deras kön och åldrar, men namnen har inte publicerats av myndigheterna. Medierna har namngett offren stegvis, i takt med att anhöriga har gett sitt samtycke. Det är en ordning som syftar till att skydda familjerna i sorgearbetet.
Vad var Campus Risbergska för typ av skola?
Campus Risbergska är en skola för vuxenutbildning i Örebro. Flera av offren studerade där, bland annat mot yrken inom vård och omsorg.
Var skolskjutningen i Örebro den värsta i Sveriges historia?
Ja, med elva döda totalt – tio mördade och gärningsmannen – är skjutningen den mest omfattande masskjutningen med dödlig utgång i Sveriges historia.
Hur många av offren var kvinnor och hur många var män?
Sju kvinnor och tre män, enligt polisens officiella uppgifter.
Har polisen fastställt motivet?
Inte i de officiella källor som sammanställts i den här genomgången. Polisen har fortsatt utredningsarbetet efter dådet.
Har alla offer namngivits?
Nej. Omni har publicerat sju namn, och ytterligare namn har förekommit i rapporteringen. Tre av offren var inte namngivna i de källor som legat till grund för den här genomgången.
Vilka minnesstunder hölls efter skolskjutningen?
Efter dådet hölls flera minnesstunder, både i Örebro och på andra håll i Sverige. Den nationella sorgen har varit omfattande, och offren har hedrats på flera sätt av lokalsamhället.
Redaktionens notis: Den här genomgången bygger på publicerat material från SVT Nyheter, Aftonbladet, Omni, Expressen, Kvartal och Wikipedia. Namnuppgifter publiceras i enlighet med svensk publicistisk praxis efter anhörigas samtycke. Uppgifter utan officiell bekräftelse har markerats som oklara.
Relaterade artiklar
Erik Vester är reporter på Ledarpunkten och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.