Gammaldags fönster med spröjs – guide och modeller

Det finns något särskilt med hus som har fönster med spröjs – de andas historia på ett sätt som få andra detaljer gör, och spröjsen, de smala stängerna som delar fönstret i mindre rutor, berättar en historia om både hantverk och estetik som sträcker sig över flera sekel. I den här guiden får du lära dig allt från 1800-talets fönsterkonstruktioner till hur du renoverar och hittar gammaldags fönster med spröjs för ditt eget hem, oavsett om du bor i ett 20-talshus eller en 70-talsvilla.

Spröjs: smala trä- eller metallstänger som delar fönster i mindre rutor ·
Allmogefönster: finns med eller utan spröjs; spröjs är tillval ·
Klassiska träfönster: kopplade, utåt- eller inåtgående ·
Tillverkare i sökresultat: Nyebro, Naturfönster och Elitfönster

Här är en snabb sammanfattning av de viktigaste faktaområdena – fem punkter som ger dig grunden för att förstå vad som skiljer olika fönstertyper åt.

Vad är fönster med spröjs?

Spröjsade fönster är uppdelade i mindre sektioner med hjälp av smala trä- eller metallstänger. Ursprungligen hade spröjsen en praktisk funktion – de höll samman de små glasrutor som var enda möjligheten innan större glas kunde tillverkas (Haninge kommuns byggnadsvårdsguide). När större glas blev tekniskt möjligt förlorade spröjsen sin tekniska betydelse och blev i stället ett dekorativt inslag.

Allmogefönster finns med spröjs och utan spröjs – det spröjsade utförandet är ett tillval som många väljer för att få fram den gammaldags karaktären (Allmoges fönsterkatalog). Klassiska träfönster från tillverkare som Nyebro kan vara kopplade och utåt- eller inåtgående, med standarduppsättningar som inkluderar spröjs i olika utföranden.

Mönstret är tydligt: ju äldre huset är, desto mer sannolikt är det att spröjsen hade en bärande funktion. I nyare byggnader från 60-talet och framåt är spröjs nästan alltid ett rent estetiskt val.

Vilka typer av fönster finns det?

Fönster kan delas in i kopplade, utåtgående och inåtgående konstruktioner. Kopplade fönster är en vanlig svensk lösning där två bågar är sammanfogade med ett gångjärn – den yttre bågen öppnas utåt medan den inre svänger inåt för rengöring (Allmoges fönsterkatalog).

Vilka är namnen på olika typer av fönster?

• Kopplade fönster: två bågar med gemensamt gångjärn, vanligt i svenska hem från 1800-tal och framåt
• Utåtgående fönster: bågen hänger på gångjärn i karmens ytterkant och öppnas utåt
• Inåtgående fönster: bågen öppnas inåt, vanligt i 60- och 70-talshus
• Allmogefönster: traditionell modell med eller utan spröjs
• Kulturfönster: tillverkas för att passa äldre byggnader med specifika mått

Allmogefönster och kulturfönster är exempel på fönster i gammal stil. Spröjs kan vara äkta (bärande) eller dekorativ (pålagd) och finns i flera utföranden beroende på tillverkare och tidsperiod (Allmoges fönsterkatalog).

Jämförelsen nedan visar de vanligaste fönsterkonstruktionerna och deras typiska användningsområden.

Vad detta betyder: om du har ett hus från 20-talet och vill återskapa originalkänslan, är kopplade fönster med äkta spröjs nästan alltid rätt väg. För 60-talshuset handlar det mer om att skapa en stil som passar, inte att kopiera en historisk konstruktion.

Hur såg fönster ut på 1910-talet?

Fönster från 1910-talet behöll spröjsen men fick en enklare form jämfört med 1800-talets utsmyckade utföranden. Jugendperiodens fönster kunde ha en, två eller tre lufter och stora, höga öppningar (Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide).

Hur såg fönster ut på 1800-talet?

Äldre fönster från 1800-talets början hade mindre glasrutor och fler spröjs. Vid 1800-talets början blev fönster med fast mittpost och två lufter, vardera med tre rutor inom träspröjs, vanliga (Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide). Fönstren placerades ofta symmetriskt i vertikala fönsteraxlar.

Hur såg husen ut på 1890-talet?

Under 1890-talet blev fönstren större men spröjs användes fortfarande. Den tidiga 1800-talsmodellen med fast mittpost blev under 1920-talet en förebild för fönster i städernas klassicerande bebyggelse (Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide).

Hur såg fönster ut på 1920-talet?

1920-talets fönster behöll spröjs men fick en enklare form. Under 1800-talet började lösa innanfönster användas vintertid för bättre inomhusklimat (Länsstyrelsens byggnadsvårdshandbok).

Tidslinjen nedan visar hur fönsterutvecklingen sett ut i Sverige, från små blyinfattade rutor till stora glaspartier utan spröjs.

• 1500–1600-talet: glas var lyx, fönster små och blyinfattade – Haninge kommuns byggnadsvårdsguide
• 1700-talet: träspröjs började ersätta bly i vissa konstruktioner – Allmoges fönsterkatalog
• 1800-talets början: fast mittpost med sex rutor blev standard – Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide
• 1890-talet: större glas, spröjs fortfarande vanligt – Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide
• 1910–1920-talet: enklare spröjs, större öppningar
• 1960-talet: fönster utan spröjs dominerade
• 1970-talet: stora fönsterpartier och få spröjs

Implikationen: spröjsens historia är en historia om glastillverkning. När tekniken förbättrades, försvann behovet av spröjs – men inte kärleken till dem.

Hur renoverar man fönster i ett 60-talshus?

Renovering av äldre fönster handlar om karm, båge, glas och beslag. För ett 60-talshus är det vanligt att fönstren är utan spröjs, men spröjs kan läggas till för att skapa gammaldags karaktär (Länsstyrelsens byggnadsvårdshandbok).

Vilka fönster är vanliga i 70-talsstil?

70-talsstil förknippas ofta med större fönsterpartier och färre spröjs. De typiska 70-talsfönstren är inåtgående, ofta med två glas och utan mittpost.

Steg-för-steg för renovering av 60-talshusets fönster:

1. Inventera skicket: kontrollera karm, båge, glas och beslag för rötskador eller glapp
2. Fuktmät: använd en fuktmätare för att identifiera områden där fukt trängt in
3. Skrapa och slipa: ta bort gammal färg och lösa partier
4. Laga rötskador: byt ut skadat trä med friskt, helst samma träslag
5. Grundmåla: applicera grundfärg på blottat trä
6. Montera spröjs (tillval): om du vill ha gammaldags karaktär, montera dekorativa spröjs på insidan av glaset
7. Slutmåla: två strykningar med täckfärg

Fönsterrenovering i äldre hus följer samma grundprinciper – karm, båge, glas och beslag (Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide). Innanfönster tätades traditionellt med klisterremsor, en metod som fortfarande fungerar väl – Länsstyrelsens byggnadsvårdshandbok.

Mönstret är konsekvent: ju äldre fönstret är, desto viktigare är det att arbeta varsamt och med traditionella material. För 60-talshuset handlar renoveringen ofta om att återställa funktionen, inte att återskapa en historisk stil.

Sammanfattningsvis: att renovera fönster i ett 60-talshus handlar om att balansera funktion och estetik – spröjs kan adderas med försiktighet.

Kan man göra egna spröjs till fönster?

Egna spröjs kan tillverkas, men äkta spröjs kräver precision i mått och materialval. Innanförliggande spröjs är en enklare metod för att efterlikna gammaldags fönster utan att byta hela fönstret (Allmoges fönsterkatalog).

Trä och metall är de vanligaste materialen för spröjs. Trä ger en traditionell känsla och kan målas i samma kulör som karmen. Metall är tunnare och ger en mer diskret profil.

För den som vill göra egna spröjs:

• Mät fönstrets innermått noggrant – fel på några millimeter syns direkt
• Välj material utifrån fönstrets ålder och stil
• Montera innanför glaset för enkel demontering och rengöring
• Använd fönsterkitt eller silikon för att täta mot glaset

Kontrasten är tydlig: äkta spröjs kräver hantverkskicklighet, medan dekorativa spröjs är ett gör-det-själv-projekt som de flesta hushåll klarar av med rätt verktyg.

Slutsats: egna spröjs är möjliga men kräver precision – dekorativa alternativ är enklare för de flesta husägare.

Var kan jag hitta spröjsade fönster i gammal stil?

Specialiserade snickerier och fönstertillverkare säljer klassiska träfönster med spröjs. Allmogefönster kan beställas med spröjs som tillval från tillverkare som Allmoge (Allmoges fönsterkatalog).

Var kan jag hitta inspiration till ett 20-talshus?

Fönsterguider hos tillverkare som Elitfönster kan hjälpa köpare att välja spröjsmodell och kombinationer (Elitfönsters produktsida). Nyebro Snickerifabrik presenterar klassiska träfönster som kopplade, utåt- eller inåtgående, med standarduppsättningar och spröjs (Nyebro Snickerifabriks produktsida). Naturfönster förklarar att spröjsade fönster delas upp i mindre sektioner och att allmogefönster har spröjs som tillval (Naturfönsters produktsida).

”Spröjsade fönster delas upp i mindre sektioner. Allmogefönster har spröjs som tillval.”

– Naturfönster

”Klassiska träfönster finns som kopplade, utåt- eller inåtgående, med standarduppsättningar och spröjs.”

– Nyebro Snickerifabrik

För inspiration till ett 20-talshus:

• Studera fönster i liknande hus från samma period i ditt område
• Besök byggnadsvårdsguider som Upplandsmuseets för tidstypiska detaljer – Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide
• Kontakta lokala snickerier som specialiserat sig på äldre fönster

Avvägningen är tydlig: att köpa från en etablerad tillverkare ger garanti och standardmått, men en lokal snickare kan anpassa fönstren exakt till husets proportioner. Priset skiljer sig ofta markant – lokala specialsnickerier har högre timkostnad men kan leverera unika lösningar.

Sammanfattningsvis: att välja rätt fönster handlar om att matcha husets ålder och stil med rätt typ av spröjs – kommunens regler och tillstånd måste alltid kontrolleras.

Vanliga frågor

Det här är de vanligaste frågorna om spröjsade fönster – om du har fler frågor, kontakta en specialist.

Relaterad läsning

• K-Rauta Malmö blir K-Bygg – vad som gäller efter namnbytet
• Jem & Fix Tidaholm: Öppettider, Adress & Butikschef

För den som bor i ett äldre hus är valet av fönster inte bara en fråga om hur det ser ut – det är ett beslut om husets framtida skick och värde. För husägaren med ett 60-talshus som vill ha spröjs, är vägen framåt tydlig: undersök kommunens regler, jämför tillverkare och välj en lösning som både ser rätt ut och fungerar tekniskt. Alternativet – att ignorera husets ålder och välja moderna fönster utan spröjs – riskerar att göra byggnaden anonym och sänka både trivsel och andrahandsvärde.

Fönstrets historia i Sverige är en berättelse om teknik, hantverk och smak. Från 1500-talets blyinfattade rutor – Haninge kommuns byggnadsvårdsguide – till 1800-talets träspröjs – Upplandsmuseets fönsterrenoveringsguide – varje tid har satt sin prägel. Idag väljer fler att återskapa den känslan, men med moderna material och lösningar som håller i flera decennier.