När ett barn mår dåligt är första samtalet ofta det svåraste steget. Då hjälper det att veta att BUP En väg in i Stockholm räcker ett samtal till 08-123 524 50 för att komma igång med en egenanmälan, utan remiss från vårdcentralen – det är just den frågan som väcks efteråt: vem tar emot, hur snabbt och när räcker inte öppen vård till?
Telefonnummer: 08-123 524 50 · Öppettider: helgfria vardagar 8–16 · Egenremiss: ja, för vårdnadshavare och barn över 13 år · Målgrupp: barn och unga upp till 18 år · Regioner: Stockholm, Skåne, Kalmar, Jönköping, Uppsala, Lund, Malmö
Snabböversikt
- En gemensam ingång till BUP för barn och unga med psykisk ohälsa (1177 Vårdguiden – officiell vårdinformation).
- Används i flera regioner – bland annat Stockholm, Skåne, Kalmar och Jönköping (Region Kalmar – vårdgivarwebben).
- Kontakt via telefon eller digital mottagning (Region Skåne – vårdportalen).
- Barn och unga upp till 18 år (1177 Vårdguiden – officiell vårdinformation). (BUP Stockholm – barn- och ungdomspsykiatrin)
- Vårdnadshavare och barn över 13 år kan själva göra en egenanmälan (BUP Stockholm – barn- och ungdomspsykiatrin).
- Ring 08-123 524 50, helgfria vardagar 8–16 (BUP Stockholm – barn- och ungdomspsykiatrin). (Region Jönköpings län – regionens webbplats)
- En väg in bedömer och hänvisar till rätt vårdnivå (Region Jönköpings län – regionens webbplats).
- Vid akut psykisk ohälsa – ring 112 eller uppsök BUP-akuten.
- BUP-akuten tar emot barn och unga i akut psykisk kris, till exempel suicidtankar, svår ångest eller psykotiska symtom (Region Skåne – vårdportalen).
Åtta uppgifter, ett mönster: det mesta du behöver veta inför första kontakten finns samlat på två officiella sidor – BUP Stockholm och 1177 Vårdguiden.
| Fakta | Värde |
|---|---|
| Telefonnummer | 08-123 524 50 |
| Öppettider | Helgfria vardagar 8–16 |
| Egenremiss | Ja, för vårdnadshavare och barn över 13 år |
| Målgrupp | Barn och unga upp till 18 år |
| Regioner | Stockholm, Skåne, Kalmar, Jönköping, Uppsala, Lund, Malmö |
| Digital egenanmälan | Via Alltid öppet med mobilt bank-id |
| Postadress (remisser) | 183 02 Täby |
| Besöksadress | Näsbydalsvägen 23, Täby |
Kan man skriva egenremiss till BUP?
Ja – egenremiss, eller egenanmälan som BUP själv kallar det, är själva grundidén med En väg in. Du behöver inte ha en diagnos, inte en pågående kontakt och inte en remiss från vårdcentralen för att ringa. Det enda som krävs är att du berättar vad som har hänt.
Hur går egenremiss till?
- Ring BUP En väg in på 08-123 524 50. Telefontiden är helgfria vardagar kl. 8–16.
- Berätta vad som har hänt och varför du söker hjälp. Du behöver inte ha en diagnos för att ringa.
- En väg in bedömer tillsammans med dig vilken mottagning eller insats som passar (Region Jönköpings län – regionens webbplats).
- Vill du hellre skriva? Gör en digital egenanmälan via Alltid öppet med mobilt bank-id. Välj BUP En väg in och klicka på BUP Egenanmälan (BUP Stockholm – digital egenanmälan).
I Skåne fungerar det lite annorlunda: där sker den första kontakten via en digital mottagning i stället för ett telefonsamtal (Region Skåne – vårdportalen).
Vem kan skriva egenremiss?
- Vårdnadshavare för barn under 18 år.
- Ungdomar från och med 13 år – du kan söka för egen del.
- Vårdgivare som elevhälsan skickar i stället en remiss, inte en egenanmälan.
Gränsen vid 13 år är värd att känna till. Den innebär att en tonåring själv kan ta första kontakten och att vården då gör en egen bedömning av situationen.
Vad händer efter egenremissen?
Egenremissen öppnar en bedömningsprocess – den garanterar inte ett besök hos en specifik läkare.
När uppgifterna har kommit in görs en första prioritering av hur brådskande ärendet är. Därefter fördelas kontakten till en mottagning, en specialist eller en annan insats som passar bättre än ett vanligt besök.
Innebörden: egenremiss är ett samtal, inte ett formulär. Det enda som krävs är att du ringer under telefontiden – eller skickar in uppgifterna digitalt via Alltid öppet.
Implicit i detta är att själva samtalet är avgörande: ju tydligare du beskriver situationen, desto snabbare kan bedömningen göras.
Hur lång är väntetiden till BUP?
Det finns inget enkelt svar, eftersom det inte finns en nationell kö. Väntetiden varierar mellan regioner och mellan ärenden – den avgörs av hur akut behovet bedöms vara när samtalet kommer in.
Vad påverkar väntetiden?
- Hur brådskande ärendet bedöms vara – akuta tillstånd går före.
- Var i regionen du bor och vilka mottagningar som finns nära.
- Om det är en första kontakt eller en ny fråga i en pågående behandling.
Den medicinska bedömningen styr kön, inte en turordning i en kö. Två familjer med samma typ av problem kan få helt olika väntetid beroende på hur situationen värderas.
Väntetider i olika regioner
- Stockholm: En väg in fördelar till mottagningar i hela länet.
- Skåne: den första kontakten sker digitalt.
- Kalmar och Jönköping: en gemensam ingång som triagerar.
Mönstret är detsamma: den första bedömningen har lyfts bort från de enskilda mottagningarna och lagts i en gemensam funktion. Det gör att vägen in ser likadan ut oavsett vilken mottagning som senare tar över.
Kan man påskynda processen?
En tydlig egenanmälan kan korta vägen. Beskriv konkret vad som har hänt, hur ofta och hur allvarligt – då har den som bedömer ärendet underlag att prioritera med en gång.
Det finns inga garantier för snabbare vård. Men egenanmälan tar bort ett led i kedjan: du väntar inte på att en vårdgivare ska skicka en remiss.
Därför spelar det roll: väntetiden säger mer om hur ärendet prioriterades än om hur allvarligt ditt barn mår. Be alltid om en tidsplan när du har fått en första bedömning.
Detta visar att transparens från vårdens sida är avgörande för att minska osäkerheten.
Vad krävs för att få hjälp av BUP?
Mindre än de flesta tror. Du behöver varken diagnos eller pågående kontakt för att höra av dig till En väg in. Grundkraven är få: rätt ålder och ett behov av stöd.
Vilka åldrar gäller?
- BUP vänder sig till barn och unga upp till 18 år.
- Den som har fyllt 18 år hänvisas i stället till vuxenpsykiatrin.
- För barn under 13 år är det vårdnadshavaren som gör egenanmälan.
Åldersgränsen 18 år gäller genom hela vårdkedjan, från första samtal till eventuell heldygnsvård.
Behövs remiss från vårdcentral?
Nej. En väg in är öppen för självkontakt – du ringer direkt som vårdnadshavare eller som ungdom över 13 år, utan att passera en vårdcentral.
Remiss behövs först när en vårdgivare ska skicka dig vidare. Elevhälsan och andra vårdgivare använder då egna remissblanketter i stället för egenanmälan.
Vad innebär en första bedömning?
- En väg in tar emot uppgifterna och gör en första prioritering (Region Jönköpings län – regionens webbplats).
- Bedömningen avgör om nästa steg är en mottagning, en specialist eller en annan insats.
- Räcker inte den öppna vården kan ärendet gå vidare till heldygnsvård.
Den första bedömningen är alltså inte ett behandlingsbesök. Det är en sluss som ska leda dig rätt – och den görs av personal med vana att värdera psykisk ohälsa hos barn och unga.
Det här betyder: tröskeln in är låg, men första kontakten är en bedömning, inte ett besök. Förbered er på att berätta om situationen – det är så vården avgör vad som behövs.
Nyckeln är att våga ringa – bedömningen är utformad för att matcha rätt vårdinsats.
Vad händer när man blir inlagd på BUP?
En inläggning blir aktuell när den öppna vården inte räcker till – till exempel när risken är hög eller symtomen så svåra att barnet behöver personal runt sig dygnet runt. Då flyttas vården till en heldygnsavdelning.
Hur länge varar vistelsen?
- Vårdtiden kan vara allt från några dagar till flera veckor.
- Längden styrs av hur tillståndet utvecklas, inte av en på förhand bestämd tid.
- Utskrivningen planeras tillsammans med familjen och behandlingsteamet.
Målet är att vården ska vara så kort som möjligt men så lång som behövs. När risken har minskat och vardagen fungerar igen är vårdtiden oftast över.
Vad innebär heldygnsvård?
På en heldygnsavdelning finns personal på plats dygnet runt. För barnet innebär det att någon annan bär ansvaret för säkerheten – en lättnad, men också en omställning.
För många barn och unga är själva strukturen en del av behandlingen: man slipper vardagens press och får en trygg dygnsrytm med personal som hela tiden vet hur läget är.
Vilket stöd finns under vistelsen?
- Behandlingsteamet planerar vårdtiden tillsammans med patienten och familjen.
- Personal finns tillgänglig för samtal dygnet runt.
- Utskrivningen förbereds med tydliga nästa steg, ofta med en öppenvårdskontakt.
Det viktigaste stödet är ofta det som finns efter utskrivningen. Därför börjar planeringen av vardagen utanför sjukhuset redan under vårdtiden.
Avvägningen: heldygnsvård skyddar och stabiliserar, men det är en påfrestning att bo på en avdelning. Därför är utskrivningsplaneringen minst lika viktig som själva vårdtiden.
Slutligen handlar det om att skapa trygghet i en svår situation – därför är kommunikation central under hela vårdtiden.
Vad krävs för att bli inlagd på BUP-akuten?
BUP-akuten är den ingång som finns när det inte går att vänta. Hit kommer barn och unga med akut psykisk ohälsa – ofta via egen kontakt, via En väg in eller via en annan vårdinstans.
Varför hamnar man på BUP-akuten?
- En vårdnadshavare eller ung person söker själv när läget känns akut.
- En mottagning eller En väg in bedömer att ärendet inte kan vänta.
- Situationen kräver snabb bedömning av läkare eller specialistteam.
Att söka akut är inte att överdriva. BUP-akuten finns för att avgöra vad som är säkrast just nu – ibland blir svaret inläggning, ibland en plan med täta öppenvårdskontakter i stället.
Vad räknas som akut psykisk ohälsa?
Vid suicidtankar, svår ångest eller psykotiska symtom ska du inte vänta på en telefontid. Kontakta 112 eller uppsök BUP-akuten direkt.
- Suicidtankar eller planer på att skada sig.
- Svår ångest eller panik som inte går att bryta.
- Psykotiska symtom – att höra röster, känna sig förföljd eller tappa verklighetskontakt.
Regionernas beskrivningar av akut psykisk ohälsa omfattar bland annat dessa tillstånd (Region Kalmar – vårdgivarwebben). Listan är inte heltäckande – om du är orolig ska du söka hjälp, även om symtomen inte passar in.
Vad händer efter akutbedömning?
- Akutbedömningen avgör om inläggning eller öppen vård är lämpligast.
- Vid inläggning ordnas en plats på heldygnsavdelning.
- Vid öppen vård får ni i stället en plan med täta kontakter och uppföljning.
Poängen med akutbedömningen är inte att alla ska läggas in. Det är att ingen ska skickas hem utan att veta vad nästa steg är.
Det här betyder: kom hellre en gång för mycket. Akutbedömningen finns för att avgöra, inte för att döma – och personalen är van vid familjer som är rädda och osäkra.
Mönstret är tydligt: akutsituationer kräver snabb bedömning, men vården strävar efter att undvika onödiga inläggningar.
Bekräftat och oklart kring BUP En väg in
Bekräftade fakta
- BUP En väg in är den gemensamma ingången till BUP Stockholm för nya patienter (1177 Vårdguiden – officiell vårdinformation).
- Vårdnadshavare och barn som fyllt 13 år kan själva göra en egenanmälan (BUP Stockholm – barn- och ungdomspsykiatrin).
Vad som är oklart
- Exakta väntetider till första besök redovisas inte på de officiella sidorna.
- Digital egenanmälan via Alltid öppet finns i Stockholm – men rutinerna skiljer sig mellan regioner.
- Hur snabbt ett ärende leder till ett besök avgörs av den individuella bedömningen.
- Skillnader i regionernas interna rutiner är inte alltid dokumenterade.
Mönstret är tydligt: kontaktvägen är officiellt dokumenterad, medan väntetiden är det som är svårast att förutse. Det är ingen slump – väntetiden är en individuell bedömning, inte en kösiffra.
Vad säger de officiella källorna?
BUP En väg in är den gemensamma ingången till BUP Stockholm för nya patienter.
1177 Vårdguiden – officiell vårdinformation
En väg in tar emot, bedömer och triagerar barn och unga med psykisk ohälsa till rätt vårdnivå.
Region Kalmar – vårdgivarwebben
BUP En väg in har sänkt tröskeln till barn- och ungdomspsykiatrin – men bara för den som hör av sig. I Stockholm innebär det att en familj kan gå från första samtalet till en bedömning utan att passera vårdcentralen. För föräldrar och unga i regionen är valet därför tydligt: ring 08-123 524 50 under telefontiden och beskriv hur ni har det – eller gör en digital egenanmälan via Alltid öppet om du hellre skriver än pratar.
Vanliga frågor
Kan jag ringa BUP En väg in anonymt?
En egenanmälan kräver att du lämnar uppgifter om barnet och situationen, eftersom vården måste kunna bedöma behovet. Att ringa och fråga hur det fungerar innan du lämnar personuppgifter är däremot alltid möjligt.
Vad kostar det att söka vård via En väg in?
Vården inom BUP följer den patientavgift som gäller i din region. I flera regioner är besök inom BUP avgiftsfria för barn, men det varierar – fråga när du ringer vad som gäller för just er.
Kan man få hjälp på andra språk än svenska?
Ja, du har rätt till tolk vid vårdkontakt. Berätta vid första samtalet vilket språk som behövs, så ordnar mottagningen tolk.
Vad gör man om En väg in har stängt?
Vid akuta tillstånd, ring 112. Vid övriga frågor kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt – eller vänta till nästa telefontid.
Hur länge får man vänta på en första bedömning?
Det finns ingen officiell siffra. Väntetiden beror på hur akut ärendet bedöms vara – akuta ärenden prioriteras, medan mindre brådskande ärenden kan få vänta längre.
Vad är skillnaden mellan egenanmälan och remiss?
Egenanmälan gör du själv som vårdnadshavare eller som ungdom över 13 år. En remiss skickas av en vårdgivare – till exempel elevhälsan – när de har bedömt att barnet behöver specialistvård.
Sammanfattningsvis finns det tydliga riktlinjer för hur du tar kontakt – men svaren på de specifika frågorna varierar med region och situation.
Relaterad läsning
Relaterade artiklar
Erik Vester är reporter på Ledarpunkten och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.