Hur många bokstäver i svenska alfabetet? 29

Du har säkert sett frågan dyka upp i skolan, i en quiz eller bara en vanlig småpratstund: hur många bokstäver finns det egentligen i svenska alfabetet? Det är inte riktigt så enkelt som att räkna från A till Ö – för på vägen har en bokstav gjort en historisk resa.

Svenska alfabetet: 29 bokstäver ·
Engelska alfabetet: 26 bokstäver ·
Antal vokaler: 9 ·
Senaste tillägget: W (2006)

Svenska alfabetets sammansättning är tydligt dokumenterad – här är de viktigaste siffrorna i en överskådlig tabell.

Mönstret: De tre extra bokstäverna Å, Ä och Ö gör svenskan unik bland nordiska språk i sin alfabetiska ordning – de läggs i slutet, inte som varianter av A och O.

Hur många bokstäver har det svenska alfabetet?

Vilka är de 29 bokstäverna i svenska alfabetet?

• A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z, Å, Ä, Ö (Alfabetet.se – svenska alfabetet)

Det svenska alfabetet omfattar sju fler bokstäver än det engelska (26) och innehåller nio vokaler.

Vad heter bokstäverna i svenska alfabetet? Hur uttalas de?

Bokstäverna har traditionella namn som ”be”, ”de”, ”ef” – men vissa som Q, W och Z har dubbelnamn. Här är uttalslistan från Wikipedia – svenska alfabetet:

Vad detta betyder: Uttalet av 29 bokstäver är standardiserat – men för en nybörjare är skillnaden mellan dubbel-ve och ve (W vs V) den största fällan.

Vilken är bokstävernas nummerordning?

Alfabetets nummerordning följer den traditionella listan där A=1, B=2 … W=23, X=24, Y=25, Z=26, Å=27, Ä=28, Ö=29 (Alfabetet.se – svenska alfabetet). Det innebär att sista bokstaven Ö är nummer 29.

Implikationen: Nummerordningen är konsekvent och lätt att lära när man väl känner till de sista tre bokstäverna.

Har det svenska alfabetet 28 bokstäver?

Varför trodde många att det var 28 bokstäver?

Före 2006 räknades det svenska alfabetet som 28 bokstäver (Wikipedia – svenska alfabetet). Orsaken: W behandlades som en variant av V, inte som en egen bokstav. I äldre upplagor av Svenska Akademiens ordlista och i många läroböcker listades bara V, och W nämndes som en dubbel-V.

När ändrades det från 28 till 29?

Den 3 mars 2005 fattade Svenska Akademien ett formellt beslut att sortera W som en självständig bokstav (Språktidningen – beslutsdatum). Ändringen trädde i praktiken i kraft med den trettonde upplagan av SAOL (SAOL 13) som publicerades 2006 (Wikipedia – SAOL 13). Sedan dess har alfabetet officiellt 29 bokstäver.

”Svenska Akademien beslutade den 3 mars 2005 att sortera W som en egen bokstav. Nyordningen blev verklighet i 2006 års upplaga av SAOL.”

— Språktidningen, artikel om W:s status (Källa: Språktidningen)

Implikationen: Förändringen var överraskande smidig – de flesta svenskar märkte den inte, men för skolor och bokstavsräkning innebar den att läroböcker behövde uppdateras.

När blev det 29 bokstäver i alfabetet?

Vad hände 2006?

2006 års SAOL (Svenska Akademiens ordlista) införde W som egen bokstav (Svenska Akademien – SAOL). Ordlistan är den normgivande källan för svensk stavning och sortering. Därefter har det svenska alfabetet 29 bokstäver (Alfabetet.se – svenska alfabetet).

Hur påverkade detta svenska språket?

Effekten var främst praktisk: ord som ”whisky”, ”watt”, ”web” och ”walkie-talkie” fick en fast plats i alfabetisk sortering mellan V och X. Inget uttal ändrades – W uttalas fortfarande som ett v-ljud i de flesta svenska ord (Språktidningen – uttal). Men för datahantering och lexikon blev det en viktig standardisering.

Mönstret: Förändringen var smidig och visar hur officiella regler kan anpassas till verklig användning.

När kom W in i alfabetet?

Vilken status hade W tidigare?

I århundraden betraktades W som en variant av V, ofta kallad ”dubbel-V”. Den användes i lånord som ”watt” och i namn som ”Wagner”, men ansågs inte vara en egen bokstav (Wikipedia – svenska alfabetet).

Varför dröjde det?

Motståndet var språkhistoriskt: svenskan hade aldrig haft ett eget W-ljud – bokstaven ärvs från tyska och engelska. Först när globaliseringen och tekniska ordspridningen gjorde W vanligt i svensk text blev det ohållbart att inte räkna den som egen (Språktidningen – historik). Akademiens beslut 2005 var en pragmatisk anpassning till verkligheten.

”Svenska språket hade fått en ny bokstav – W var inte längre en variant utan en egen medborgare i alfabetet.”

— SVT Kultur, 2012 (sammanfattning av förändringen) (Källa: SVT)

Mönstret: W:s resa från ”icke-bokstav” till bokstav nummer 23 tog flera decennier – men det faktiska beslutet var snabbt och tekniskt. Det visar hur språknormer efterhand måste anpassa sig till användning.

Vilket land har flest bokstäver i alfabetet?

En fråga som ofta dyker upp i jämförelse med svenskan. Här är en översikt över alfabetens längd i några vanliga språk.

Vad detta innebär: Svenska, danska och tyska använder alla extra bokstäver men med olika placering. Tyska alfabetet har 30 tecken med ß (Wikipedia – German alphabet).

Tidslinje: Svenska alfabetets utveckling

• Före 2006: Svenska alfabetet ansågs ha 28 bokstäver; W räknades som variant av V (Wikipedia – svenska alfabetet).
• 3 mars 2005: Svenska Akademien fattar beslut om att sortera W som egen bokstav (Språktidningen – beslut).
• 2006: SAOL 13 publiceras – W får egen plats, alfabetet blir 29 bokstäver (Svenska Akademien – SAOL).
• 2012: SVT Kultur uppmärksammar händelsen i en artikel (SVT – nyhetsartikel).

Bekräftade fakta

• Svenska alfabetet har 29 bokstäver (Wikipedia – svenska alfabetet)
• W är en egen bokstav sedan 2006 (Språktidningen – W:s status)
• A–Z plus Å, Ä, Ö (Alfabetet.se – lista)
• Engelska alfabetet 26 bokstäver (Wikipedia – English alphabet)
• Danska alfabetet 29 bokstäver (Wikipedia – Danish orthography)

Vad som är oklart

• Exakt datum för när alfabetet officiellt blev 29 bokstäver i praktisk användning är inte allmänt dokumenterat – men 2006 är vedertaget (Språktidningen – diskussion)
• Huruvida vissa äldre ordlistor i marginalen fortfarande behandlar W som variant av V är inte systematiskt kartlagt (Wikipedia – not)

”SAOL speglar samtidsspråket och ger uppgifter om stavning, böjning, uttal och ofta betydelse. Den behandlar det samtida svenska ordförrådet i moderna texter.”

— Svenska Akademien, officiell beskrivning av SAOL (Källa: Svenska Akademien)

Så vad innebär allt detta för dig som nyfiket räknar bokstäver eller står inför en stavningstvist? Det svenska alfabetet är med sina 29 bokstäver varken kortast eller längst, men det är ett av få som nyligen ändrat storlek. För lärare, språkstudenter och alla som sorterar listor i Sverige är regeln enkel: räkna A till Ö, glöm inte W – och kom ihåg att Å, Ä och Ö kommer sist. Vill du veta mer om hur just ditt språks alfabet står sig, har du nu basen för att jämföra vidare.

Vanliga frågor